Mat och miljö i media

Köttkonsumtionen måste minskas!

Vänsterpartiet ordnade i slutet av februari seminariet "Hur kan köttkonsumtionens klimatpåverkan minskas" i riksdagshuset.

Den globala köttkonsumtionen ger upphov till mer utsläpp av växthusgaser än alla personbilar, lastbilstransporter och flygresor i världen. Ändå tycks frågan ständigt glömmas bort i klimatdebatten. Hur kan köttkonsumtionens påverkan på klimatet minskas? Och vilket samband finns egentligen mellan biffen och klimaträttvisa? Det var detta som stod på agendan denna dag.

Christina Engfeldt från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) var först ut och talade under rubriken "Boskapsuppfödningen – miljöpåverkan och valmöjligheter." Hon, liksom de övriga talarna, levererade mycket intressanta uppgifter. I Indien äter befolkningen 5 kg kött per person och år, i Sverige ligger siffran på 80 kg och i USA 123 kg. Boskapsuppfödningen står för 8% av vår totala vattenanvändning och 7% av den används till odling av djurfoder. För att producera 1 kg nötkött går det åt 13-16.000 liter vatten, till 1 kg fläsk 6.000 liter vatten och till vete 1-2.000 liter vatten. 70 % av all jordbruksmark världen över används till boskapsuppfödning. Produktionen av 1 kg biff släpper ut 90 kg koldioxid.

"Klimaträttvisa och den globala köttkonsumtionen" var Jens Holms rubrik, han är EU-parlamentariker för Vänsterpartiet. Jens berättade att sojaproduktionen i världen nästan har tiofaldigats sedan 50-talet. Ungefär 44 miljoner ton soja importeras till EU varje år. Den största åkerarealen går åt till att producera foder till djuren, inte till människor. Svenskarna tror att kor i Sverige bara äter gräs men så är inte fallet, de får ganska så mycket kraftfoder som till stor del består av importerad soja.

Mikael Karlsson, ordförande Svenska Naturskyddsföreningen förmedlade några tankar om strategier för hållbar utveckling gällande kött och miljö. Naturskyddsföreningen ska lyfta kött & klimatfrågan under sin Miljövänliga vecka i slutet av september. Han avslutade sina tankar med "Nästa gång ni ska köpa en köttbit eller korv – låt bli! Det är inte svårare än så. Och om ni kan, så kan resten av världen!"

Ulf Sonesson, forskningskoordinator på Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB (SIK) pratade under rubriken "Köttproduktionens klimatpåverkan – orsaker och förbättringsmöjligheter". Han sa att svenska livsmedelskedjan svarar för 75% av övergödningen, 25-30% av växthusgaserna och 20% av energianvändningen. Ulf arbetar just nu med en rapport om växthusgasutsläpp från svensk konsumtion och produktion av animalier. Den ska komma under mars, så håll utkik!

Stefan Wirsenius som är forskare i fysisk resursteori på Chalmers pratade om "Växthusgasviktade skatter på animaliska livsmedel för minskad klimatpåverkan". Han anser att förändrade livsmedelsval inrymmer avsevärt större potential för minskade utsläpp än förbättrade produktionsmetoder och ny teknik. Stefan menade också på att informationsspridning tyvärr inte biter på människor när det gäller sådant som ligger oss nära t ex bilåkande och mat. Därför är den bästa lösningen någon typ av skatt för att få bukt med problemen. Konsumtionsskatter på livsmedel proportionella mot dess växthusgasutsläpp är sannolikt mer kostnadseffektiva än konventionella utsläppsskatter av flera skäl, bl a för att det blir mycket höga administrativa kostnader för ett systen med utsläppsskatter.

Efter föredragshållarna blev det debatt, en tyvärr alldeles för kort sådan tycker undertecknad. I panelen deltog då även Per-Anders Jande från Svensk mat- och miljöinformation samt Jan Eksvärd från Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Det mest intressanta var kanske att LRF medgav att vi måste minska köttätandet. Antagligen första gången de sagt det offentligt. Köttskatt eller inte blev en stor del av diskussionen. Att införa en köttskatt är antagligen inte helt enkelt ansåg Karlsson. Han förordar en högre moms istället, kanske en "klimatdifferentierad moms skulle vara ett bättre ord". Holm ställde frågan till LRF om det inte vore en bra idé att uppmuntra fler bönder till vegetabilisk produktion. LRF svarade med att de jobbar med att minska utsläppen på lustgas, metan osv.

"Ni pratar bara om att äta kött eller inte, det är ett naivt sätt att se på det" ansåg en WWF:are i publiken som arbetar mycklet med naturbeteskött. Hon fick bl a svaret att det är få komponenter där man förlorar så mycket energi som kött. Därför är kött eller inte visst en relevant frågeställning. Eller som Karlsson uttryckte det: "Djuren tassar omkring och slösar energi".

Eksvärd menade på att vi i Sverige visst kan äta kött för att vi har vatten och mark till det. Men Engfeldt avslutade paneldebatten med att "bara för att vi här i Sverige har mark och vatten ska vi inte bara använda det bara för oss själva. Vi måste tänka globalt. Vi får lov att tänka lite längre. Ät det verkligen försvarbart att subventionera jordbruket?"

Alla var överens om att vi måste minska köttätandet, även om de var oense om hur mycket. Och att lägga någon slags moms på köttproduktionen för att minska den var de flesta också positiva till även om det är svårt hur man ska göra det på bästa sätt.

Bilder från seminariet hittar du på Svensk mat- och miljöinformations hemsida: http://www.smmi.nu/webbalbum_090225/index.html

Gabriella Terneborg