Mat och miljö i media

Klimatet och vår mat

Fullsatt seminarium om köttkonsumtionens klimatpåverkan

Den globala köttkonsumtionen ger upphov till mer utsläpp av växthusgaser än alla personbilar, lastbilstransporter och flygresor i världen. Ändå tycks frågan ständigt glömmas bort i klimatdebatten. Hur kan köttkonsumtionens påverkan på klimatet minskas? Och vilket samband finns egentligen mellan biffen och klimaträttvisa?

Den 25:e februari bjöd Vänsterpartiet in till klimatseminarium. Temat var hur köttkonsumtionens påverkan på klimatet kan minskas.

Intresset för just klimatfrågor och mat är stort och seminariet var fullsatt – nästan 100 personer deltog. I talarpanelen fanns representanter från forskningsområdet, Svenska naturskyddsföreningen, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och Vänsterpartiet.

Enligt senaste statistiken från FN svälter 963 miljoner människor i världen just nu.

Christina Engfeldt från FAO talade om boskapsuppfödningens globala betydelse för klimat och hunger. Just boskapsuppfödningen och hanteringen svarar enligt FAO för 18% av människans totala klimatpåverkan och för upp till 80% av jordbrukets växthuseffekt. Uppfödningen av boskap förbrukar 8% av människans totala sötvattensanvändning och tar 30% av jordens isfria landyta i anspråk. FAO förordnar principen – den som förgiftar betalar och den som förbättrar kompenseras.

Jens Holm, EU-parlamentariker för vänsterpartiet, uppmanade oss att inte lämna över ansvaret till våra barn. Sojaproduktionen i världen nästan har tiofaldigats sedan 50-talet. Ungefär 44 miljoner ton soja importeras till EU varje år. Den största åkerarealen går åt till att producera foder till djur, inte till människor. Han föreslår konkreta åtgärder för att åstadkomma förändring nu; bl.a. att vi avskaffar EU:s köttsubventioner, introducerar en köttskatt och har stora satsningar på vegetarisk mat.

– Vår konsumtion fördjupar fattigas elände – baksidan på den industriella medaljen vi belönar oss med, sa Mikael Karlsson, ordförande i Svenska Naturskyddsföreningen. Han poängterade samtidigt att diskussionen miljö/klimat/mat inte är ny, men måste fördjupas och leda till att klimatpolitiken skärps.

Både Stefan Wirsenius, forskare från Chalmers institutionen för energi och miljö och Ulf Sonesson från SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB, gav konkreta exempel på hur vår livsstil och köttkonsumtion påverkar klimatet. Livscykelperspektivet är nödvändigt för att fatta kloka beslut, enligt Sunesson. Han sa att svenska livsmedelskedjan svarar för 75% av övergödningen, 25-30% av växthusgaserna och 20% av energianvändningen.

Enligt Wirsenius forskning finns det inom EU inte stora potentialer för minskade utsläpp genom förbättrade produktionsmetoder och ny teknik. Därför är införandet av skatt på animaliska livsmedel det bästa sättet att minska köttkonsumtionens klimatpåverkan. Konsumtionsskatter på livsmedel proportionella mot dess växthusgasutsläpp är sannolikt mer kostnadseffektiva än konventionella utsläppsskatter bl.a. för att skatt på produktion ger mycket höga administrativa kostnader. Livsmedelsvalen förblir avgörande för omfattningen av utsläppen och det är där förändringspotentialen är störst.

Efteråt blev det debatt då även Jan Eksvärd från Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och Per-Anders Jande från Svensk mat- och miljöinformation deltog. Alla inklusive LRF var överens om att vi måste minska köttkonsumtionen, även om det fanns meningsskiljaktigheter om hur man ska gå till väga.

Ladda ned pressentationerna som pdf:

Boskapsuppfödningen – miljöpåverkan och valmöjligheter
(Christina Engfeldt)

Klimaträttvisa & den globala köttkonsumtionen
(Jens Holm)

Köttproduktionens klimatpåverkan – orsaker och förbättringsmöjligheter
(Ulf Sonesson)

Växthusgasviktade skatter pålivsmedel för minskad klimatpåverkan
(Stefan Wirsenius)