Samhällsfenomen och åtgärder mot övergödning av havsmiljön

(Havsmiljöinstitutet 2015)
Rapporten förespråkar köttskatt för att minska köttkonsumtionen i syfte att bekämpa övergödningen av haven. Det beror på utsläpp av näringsämnena kväve och fosfor. Det leder till ökade växtplanktonmängder, algblomningar och syrebrist i djupvattnet vilket gör att stora områden ödeläggs då bottendjur och fiskar försvinner. Styrkan i kopplingen mellan animaliekonsumtion och gödselutsläpp av kväve och fosfor från jordbruket framgår av att över 70 procent av Sveriges jordbruksmark utnyttjas för foderproduktion. Idag är omkring 15 procent av Östersjöns botten död och risken för att bottendöden fortsätter att breda ut sig är betydande.

http://www.havsmiljoinstitutet.se/digitalAssets/1539/1539964_samha–llsfenomen-och-a–tga–rder-hmi-rapport-2015-6.pdf

Download the PDF file .

Ny SEI-rapport lyfter frågan om köttskatt

Stockholm Environment Institutes nya rapport, Styrmedel och andra insatser för att minska svensk konsumtions påverkan på hälsa och miljö i andra länder, lyfter kött som problematiskt och anger skatt som en möjlig lösning.

http://sei-international.org/mediamanager/documents/Publications/NEW/sei-2015-workingpaperswedishconsumption.pdf

Download the PDF file .

Livsmedelsverkets nya gröna kostråd

Livsmedelsverkets nya kostråd betonar hälsovinsterna med en växtbaserat kost. Kött framhålls inte som en viktig källa till näring.

Växtbaserade drycker förespråkas som hälsosamma alternativ till feta mejeriprodukter och myndigheten framhäver som särskilt positivt det snabbt växande vegetariska utbudet på restauranger.

http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/kostrad-matvanor/vuxna/kostraed_webb.pdf?id=7675

Download the PDF file .

Starkt stöd för klimatskatt på nötkött

Det finns ett starkt stöd för köttskatt bland högutbildade. Det visar en ny undersökning från SOM-institutet.

Var fjärde svensk är positiv till köttskatt. Mest positiva är högutbildade, där det är jämt skägg mellan förespråkare och motståndare.

http://som.gu.se/digitalAssets/1525/1525106_attityder-till-klimatskatt—jonas-n–ss–n.pdf

Download the PDF file .

Naturskyddsföreningen vill ha en klimatavgift på all köttkonsumtion

Naturskyddsföreningens nya rapport, Det subventionerade köttet, visar varför Sverige behöver en köttavgift.

Naturskyddsföreningen förespråkar en generell klimatavgift på all köttkonsumtion. Deras beräkning visar att en sådan avgift skulle kunna landa på 20–25 kronor per kilo kött och ge intäkter till staten på 9–12 miljarder kronor årligen. Inkomsterna bör användas för att stödja jordbrukets ekosystemtjänster.

En rationell miljöpolitik förutsätter, angående miljöskadliga produkter, att det sätts ett korrekt pris som speglar miljöskadan som produkten orsakar. Men politiker är dåliga på att omsätta denna självklara teori i praktiken. Vår köttkonsumtion är ett exempel på subventionerade miljöskador som nu står i vägen för att Sverige ska kunna nå riksdagens miljömål.

Köttet är i dag kraftigt rabatterat, inte minst genom fodersubventioner som ingår i EU:s gemensamma jordbrukspolitik, och genom att priset inte alls speglar skadorna på miljö och klimat. Det är mycket allvarligt ur ett miljöperspektiv.

http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/Rapport_det_subventionerade_kottet.pdf

Download the PDF file .

Naturvårdsverket efterlyser köttskatt och flygskatt av klimatskäl

Naturvårdsverkets nya rapport, Hållbara konsumtionsmönster, föreslår att köttskatt och flygskatt införs.

Bakgrunden är att konsumtionens klimat- och miljöpåverkan är svår att komma åt på annat sätt. Enligt Naturvårdsverket har summan av Sveriges växthusgasutsläpp, inrikes plus utrikes, ökat med 17 procent de senaste 20 åren. Den kraftiga utsläppsökningen beror på ökad konsumtion. I dag är växthusgasutsläppen som orsakas av varje svensks matkonsumtion omkring 1,8 ton per år. Att kött, mejeriprodukter och fisk helt ersätts med vegetabilisk föda är en nödvändig förutsättning för att kunna pressa ner de årliga växthusgasutsläppen från maten till globalt hållbara 0,3 ton per person år 2050.

https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6653-6.pdf?pid=14404

Download the PDF file .

Ny studie: Västerländska matvanor största miljöhotet

Den västerländska dieten som den ser ut idag är såväl det största globala miljöhotet som det största hälsohotet när det gäller livsmedelsprodukter. I en undersökning som presenteras i vetenskapstidskriften Nature lägger forskare vid University of Minnesota ihop en rad studier och kan visa på hur mattrenderna ändrats i takt med ökade inkomster och ökad urbanisering globalt. Klicka på länken för att läsa artikeln.

WDRG/INRES: Kostomläggning minskar vattenanvändningen?

Minskat köttätande kan bidra till att lösa vattenbristen i världen. Det menar finländska och tyska forskare i en ny vetenskaplig studie.  Studien finns publicerad i Environmental Research Letters och artikeln går att läsa som pdf här.

Enligt forskarna kräver köttproduktion mer vatten än någon annan jordbruksprodukt och av allt vatten som människan konsumerar går största delen åt till jordbruk.

Download the PDF file .

FN:s klimatpanels femte utvärderingsrapport

ipcc
”Vi ser nu effekterna av klimatförändringen mycket tydligare. Det rör sig inte längre om ett avlägset hot.”
Richard Klein, forskare vid Stockholm Environment Institut och en av huvudförfattarna till Intergovernmental Panel on Climate Changes (IPCC) femte utvärderingsrapport, 2014, till Svenska Dagbladet.

FN:s klimatpanel IPCC har släppt ännu en utvärderingsrapport. Om inga drastiska förändringar äger rum kommer medeltemperaturen vid slutet av detta sekel att vara mellan tre och mer än fem grader högre än 1850, enligt rapporten.

Supermiljöbloggen ger en översiktlig sammanfattning av utvärderingsrapportens resultat här.
Rapporten finns tillgänglig på engelska i pdf-format här (klicka på de understrukna siffrorna för att öppna kapitlen).
Rapportens avsnitt om jordbrukets och den övriga markanvändningens klimatpåverkan finns som pdf här.