Grazed and Confused

(Oxford, 2017)

En ny internationell forskarrapport med svenskt deltagande från Oxford, som hänvisar till 300 studier, visar att kolinlagringen från betande djur i marken är liten jämfört med de stora växthusgasutsläppen i form av koldioxid, dikväveoxid och metan. Rapporten slår fast att vi måste äta mindre kött.

Download the PDF file .

Essays on behavioral economics: Nudges, food consumption and procedural fairness

Ny forskning från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet visar att vi med enkla metoder kan påverka restaurangbesökare att minska köttkonsumtionen till förmån för vegetarisk mat, med sänkta utsläpp av växthusgaser som följd.

Preferensen för kött är inte så stark och stabil som man skulle kunna tro. Vad vi väljer att köpa avgörs inte bara av priset och utbudet, utan även av miljön kring beslutet. Forskning visar att det är fullt möjligt att designa en beslutsmiljö som leder till att vegetariska alternativ väljs oftare. Det visar denna doktorsavhandling av Verena Kurz, forskare i beteendeekonomi.

Download the PDF file .

Living Planet Report 2016 – så mår planeten jorden

Världsnaturfondens rapport visar att Sverige tillsammans med länder som USA. Kuwait och Australien har störst ekologiskt fotavtryck per capita. Från att i 2014 års rapport behöva 3,7 jordklot om alla på jorden skulle ta efter vår konsumtion, så motsvarar det svenska fotavtrycket nu 4,2 planeter.

Mängden vilda djur beräknas ha minskat med två tredjedelar när vi når 2020. Medan de ekologiska fotavtrycken växer, minskar den biologiska mångfalden. Living Planet Index visar att läget för världens biologiska mångfald ser värre ut än någonsin – bland annat har populationerna av fisk, fåglar, däggdjur, groddjur och reptiler minskat med 58 procent sedan 1970. Sötvattenarter har minskat med hela 81 procent. Förlusterna är störst i tropiska regioner och allra störst i Latinamerika.

Download the PDF file .

Åtgärder för en mer klimatvänlig animaliekonsumtion

Vetenskapliga Rådet för Hållbar Utveckling (2016)

Rapporten uppmanar regeringen att prioriterar en politik som minskar utsläppen av växthusgaser från produktionen av animalier i Sverige och som minskar konsumtionen av de animalieprodukter som har mest negativ påverkan på klimatet, miljön och hälsan. Dit hör i högsta grad kött från idisslare och mejeriprodukter. För att förverkliga detta föreslås regeringen sjösätta en kostnadseffektiv kombination av styrmedel: information, skatter och utbudsförändringar genom frivilliga överenskommelser. Regeringen bör även stimulera innovation och företagande för utveckling av klimatsmarta, goda och hälsosamma alternativ till kött och mejeriprodukter.

Download the PDF file .

58 procent av kommunerna i Sverige har infört en köttfri dag i veckan

Kommunrankingen för 2016 från Aktuell Hållbarhet visar att andelen kommuner som infört minst en köttfri dag i veckan på huvuddelen av matserveringarna , eller motsvarande åtgärd, har ökat med ungefär tolv procentenheter två år i rad, från 33 till 45 och nu 58 procent. Ökningen är exceptionell i kommunrankningens historia.

Andel kommuner som infört köttfria dagar
2016      58 %
2015      45 %
2014      33 %

Se vilka kommuner som ännu inte infört en köttfri dag:
http://kommunrankning.miljobarometern.se/resultat/var-egen-kommunenkat/kottkonsumtion/compare

andel

 

Changes in four societal drivers and their potential to reduce Swedish nutrient inputs into the sea (2016)

Havsmiljöinstitutets rapport visar att en minskad konsumtion från totalt 80 till 60 gram högvärdigt protein per person och dag, skulle minska belastningen av fosfor på havet med 40 procent (196 ton) per år, och av kväve med 50 procent (8 882 ton) per år.

Detta är under förutsättning att jordbruksmarken som blir över istället används till perenna fodergrödor som kräver mindre gödsling och plöjning. Idag äter svensken 55 procent mer animaliskt protein än 1970, vilket är betydligt mer protein än vi behöver ur näringssynpunkt.

Download the PDF file .

Ny rapport från Oxford visar att 8 miljoner människor årligen kan räddas med en växtbaserad kost

En rapport från Oxford Analysis and valuation of the health and climate change cobenefits of dietary change visar att en global övergång till växtbaserad kost kan spara 700-1000 miljarder dollar per år i minskade sjukvårdskostnader. Dessutom bedöms drygt åtta miljoner människoliv årligen kunna räddas och växthusutsläppen från matsektorn beräknas kunna reduceras med över två tredjedelar. Rapporten är publicerad i Proceedings of National Academy of Sciences.

Download the PDF file .

Changing Climate, Changing Diets. Pathways to Lower Meat Consumption.

Chatham House the Royal Institute of International Affairs, november 2015.

Chatham House utreder grundligt de politiska vägarna till minskad köttkonsumtion. Köttskatt bör införas som ett effektivt verktyg för att rädda planeten och pengarna kan med fördel användas till att subventionera klimatsmart växtbaserad föda.

”Agriculture is a major driver of climate change. Globally, food systems are responsible for up to 30 per cent of all humandriven greenhouse gas (GHG) emissions. The production of animals and of crops for feed alone accounts for nearly a third of global deforestation and associated carbon dioxide emissions: it is a primary source of methane and nitrous oxide, two of the most potent GHGs; and in terms of water, land and energy use it is highly resource-intensive.”

Download the PDF file .

WHO klassar processat kött som säkert cancerframkallande

Efter att ha granskat över 800 rapporter har WHO:s internationella cancerforskningsinstitut IARC kommit fram till att processat kött klassas som säkert cancerframkallande, medan rött kött klassas som cancerframkallande med ungefär samma sannolikhet som akrylamid, UV-strålning och eldrök, vilket innebär mycket hög sannolikhet.

Konsumtion av processat kött som korv och skinka ökar markant risken för tjock- och ändtarmscancer. Risken ökar även för cancer i bukspottskörteln och i prostatan. Konsumtion av 50 gram processat kött per dag ökar risken för tarmcancer med 18 procent och desto större intag desto högre är cancerrisken.

http://www.iarc.fr/en/media-centre/pr/2015/pdfs/pr240_E.pdf

Download the PDF file .