Ny rapport från Greenpeace: Så utformas en effektiv köttskatt

En studie från Greenpeace, Reform of the VAT rates for animal and plant products, visar hur en effektiv köttskatt kan utformas: Maximal moms på animalier i kombination med momsfri växtbaserad mat. Den klimatsmarta växtbaserade matkassen blir då billigare. Det gynnar dem med tunn plånbok samtidigt som växthusgasutsläppen minskar.

https://www.greenpeace.de/publikationen/Greenpeace_Analysis_of_VAT_rates_for_animal_and_plant_products.pdf

Engagera dig för vegonorm i SMMI!

Den ­16 juni kl. 18–20 anordnar vi ett möte för dig som är eller vill bli aktiv i Svensk mat- och miljöinformations arbete för vegonorm och ett hållbart matsystem.

Tid och plats: 16 juni kl. 18–20 på Dynabyte, Torsgatan 26, Stockholm eller via Zoom.

Anmäl dig till det fysiska mötet genom att skicka ett mejl info@smmi.se eller för Zoomdeltagande här. Vi bjuder alla som anmäler sig till mötet på plats i Stockholm på mat!

­grafik
­
Tycker du också att omställningen går för långsamt?
Vi behöver bli fler som engagerar oss för ett hållbart livsmedelssystem, där vego är normen.

Kom och träffa Svensk mat- och miljöinformations styrelse och få information om hur du kan engagera dig i våra verksamheter: politisk påverkan och lobbying, opinionsbildning och debatt, föreläsningar, Vegoforum samt samarbeten med näringslivet och organisationer i Sverige och internationellt.

Har du egna idéer på aktiviteter som kan påskynda omställningen mot ett hållbart livsmedelssystem och behöver en organisation att arbeta genom? Ta då med dina idéer till mötet!

Anmälan
Vi bjuder på mat och behöver veta om du kommer på mötet, så att vi kan anpassa mängden mat. Anmäl dig genom att mejla till info@smmi.se!

Om du inte kan delta på plats i Stockholm finns möjlighet att delta digitalt via Zoom. Anmäl dig här för att delta via Zoom.

Läget är akut
Djurhållningen är det stora hotet mot framtidens matförsörjning. Den är den största eller en av de största bovarna bakom förlust av biologisk mångfald, förstörelse av jordbruksmark, förstörelse av sötvattenresurser, överanvändning av sötvattenresurser, luftföroreningar, försurning och klimatförändringar.

Läget är oerhört akut. Vi är inne i den sjätte massutrotningen av arter i jordens historia. Den här gången är det vi människor som står för utrotningen och djurhållningen är den drivande faktorn, mycket större än alla andra mänskliga aktiviteter sammanlagt. Vi har bara få år på oss att minska djurhållningen på ett väldigt radikalt sätt, om vi ska kunna undvika en global ekosystemkollaps.

Var med och snabba upp omställningen!
För att nå uppsatta klimat- och miljömål måste vi äta mer resurseffektivt och radikalt minska konsumtionen av animalier. Trots att det är oerhört bråttom går omställningen i Sverige i snigeltakt. Och internationellt ökar djurhållningen och köttkonsumtionen kraftigt.

Svensk mat- och miljöinformation snabbar på omställningen genom att bilda opinion och driva krav på politiska åtgärder som styr mot en hållbar matkonsumtion med vego som norm och hjälper konsumenter att göra hållbara val.

­Bjud in fler till mötet!
Använd gärna facebookeventet för att bjuda in alla du tror kan vara intresserade till detta evenemang på ett viktigt ämne!

Se filmen MILKED och vår paneldiskussion om mjölk och politik

Nu kan du se det intressanta panelsamtalet om mjölk och politik som vi arrangerade 6 april 2022 på ABF-huset i Stockholm med anledning av att dokumentären MILKED haft världspremiär.

Medverkande: Chris Huriwai, huvudperson och producent för filmen MILKED (via videolänk); Annika Carlsson-Kanyama, klimatforskare och tidigare medlem i regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling; David Stenholtz, överläkare i onkologi och ordförande för Läkare för framtiden; Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt; Jens Holm, klimatpolitisk talesperson för Vänsterpartiet och ordförande för riksdagens trafikutskott.
Samtalsledare: Anne Casparsson, etiker och skribent; Per-Anders Jande, ordförande för Svensk mat- och miljöinformation.

Se panelsamtalet här: https://youtu.be/CxBj239ZS1U

Filmen MILKED finns fritt tillgänglig, om du vill se den innan du ser på inspelningen av paneldiskussionen: https://youtu.be/MCwpsMtmMhM

Dokumentären MILKED hade världspremiär den 18 mars 2022 och handlar om mjölkindustrin. Filmen följer en ung aktivist, som går djupt in i mejerilandet och tar sig an jättarna i Nya Zeelands mäktigaste industri, avslöjar greenwashing och söker efter lösningar. Fokus för den efterföljande diskussionen var politiken bakom mjölken, i Sverige och internationellt. Panelen diskuterade såväl miljömässiga som hälsomässiga och djuretiska perspektiv på frågan samt politiska förslag som kan underlätta omställningen mot en mer resurseffektiv och kommersiellt lönsam jordbruksproduktion, med fokus på vegetabilier för humankonsumtion.

Se vårt panelsamtal om mjölk och politik efter visningen av dokumentären COW

Detta panelsamtal ägde rum på Zita Folkets Bio i Stockholm den 20 april 2022, efter en visning av dokumentären COW, regisserad av den prisbelönta Andrea Arnold. COW är en gripande film, som följer mjölkkon Luma på en gård i England under 4 år och visar kornas verkliga vardag inom mjölkproduktionen.

I panelen ingick: Anna Harenius, sakkunnig etolog på Djurens Rätt, expert på djurs beteende och behov och Jens Holm, klimatpolitisk talesperson för Vänsterpartiet och ordförande för riksdagens trafikutskott, med mångårigt engagemang för djur och miljö.

Samtalsledare var Per-Anders Jande, ordförande för Svensk mat- och miljöinformation, och Anne Casparsson, etiker, skribent och en av personerna bakom plattformen The Art of Compassion.

Se panelsamtalet här: https://youtu.be/N5dX_5AMGiY

Under paneldiskussionen diskuterades den djuretiska aspekten av mjölkproduktion och mjölkkornas situation, men även mjölkens stora negativa miljöpåverkan. Diskussionen kopplades tydligt till politikens roll: djurskyddslagstiftning i teori och praktik, åtgärder för minskad djurhållning för klimat och miljö, subventionssystem, med mera. Fokus låg på potentiella lösningar och vägar framåt: hur kan vi skapa ett djurvänligt samhälle och en hållbar livsmedelsproduktion – vilka politiska åtgärder behövs och hur kan ideella organisationer och engagerade personer hjälpa till att bilda opinion?

Naturskyddsföreningens rapport “En grön skattereform” visar att den miljöekonomiska grundprincipen “förorenaren betalar” inte tillämpas konsekvent

Naturskyddsföreningen har lanserat rapporten “En grön skattereform” som visar att den miljöekonomiska grundprincipen “förorenaren betalar” inte tillämpas konsekvent. Klimatskadliga utsläpp, naturresursuttag, resursförbrukning och föroreningar måste beskattas hårdare medan miljö- och klimatskadliga subventioner ska bort.

Läs rapporten här: https://cdn.naturskyddsforeningen.se/uploads/2022/04/26132520/31527_ae9aa4aab3865e8.pdf

Vi håller med Naturskyddsföreningen om att det är dags att fasa ut undantagen för koldioxidskatt. Men i ljuset av hur omfattande djurhållningens negativa miljöpåverkan är, behöver vikten av att de enorma växthusgasutsläppen från från livsmedelssektorn prissätts lyftas fram och sättas i centrum för diskussionen om en grön skattereform.

FN:s klimatpanel: Växtbaserat skifte nödvändigt för att rädda miljontals liv

Massutrotning, sjukdomar, extremväder, svält och ekosystemkollaps – det är den framtid som väntar i en allt varmare planet. Budskapet kommer från ett läckt utkast från IPCC:s kommande jätterapport om klimatet som ska publiceras i början av nästa år. För att möta krisen krävs en omställning på alla samhällsnivåer, inte minst vad gäller dagens ohållbara matsystem.

De läckta dokumenten som nyhetsbyrån AFP tagit del av hör till en 4 000 sidor lång rapport – den mest omfattande av sitt slag – om klimatförändringarna och dess påverkan på livet på jorden. Budskapet är tydligt: även om vi lyckas med konststycket att drastiskt minska utsläppen och tämja upphettningen – står vi inför en svår framtid.

Vi ser redan nu hur klimatkrisen påverkar livet på jorden; korallreven förstörs, brandsäsongen blir allt längre i känsliga områden och skördarna blir allt mindre som en följd av längre torrperioder. Klimatkrisen står för en tredjedel av världens värmerelaterade dödsfall. Rapporten konstaterar hur djupt orättvist dessa konsekvenser slår – de som bidragit minst till utsläppen får ta den största smällen.

Om nuvarande trend fortsätter, kommer jorden vara 3 grader varmare vid nästa sekelskifte, långt högre än Parisavtalets mål om “väl under 2 grader”. Vi står dessutom inför en mängd “tipping points” – händelser som kommer leda till katastrofala och oåterkalleliga konsekvenser för livet på jorden. Amazonas förvandling från regnskog till savann är en sådan, massiva utsläpp från den sibiriska permafrosten en annan.

Växtbaserat räddar liv

Förutom rena anpassningsåtgärder, uppmanar IPCC-rapportens författare till ett omvälvande samhällsskifte för att förhindra att de värsta prognoserna blir verklighet.

Vi behöver genomgripande förändringar på processer och beteenden på alla nivåer: På individnivå, samhällsnivå, i näringslivet, våra institutioner och regeringar. Vi måste omdefiniera vårt sätt att leva och konsumera, står det i utkastet.

En betydande del av detta handlar om matsystemet, som vi vet orsakar mellan en femtedel och en tredjedel av utsläppen, och driver på massutrotningen av arter runt om i världen. Genom att halvera vår konsumtion av rött kött och fördubbla vårt intag av frukt, nötter och grönsaker kan vi minska de matrelaterade koldioxidutsläppen med 70 procent och rädda 11 miljoner liv fram till 2030.

Det är inte första gången FN:s klimatpanel IPCC förordar ett skifte mot mer växtbaserat. I rapporten “Climate Change and Land” från 2019 skriver de att minskad köttkonsumtion – framförallt i rika länder – är nödvändigt för att möta klimatkrisen, och rekommenderar makthavare att ta beslut i den riktningen.

Vi vill inte säga åt folk vad de ska äta, men det vore bra både för klimatet och vår egen hälsa, om människor i rika länder började äta mindre kött, och om politiken kunde skapa rätt förutsättningar för det, säger Hans-Otto Pörtner, en av forskarna bakom klimatpanelens rapport.

Ett skifte mot mer växtbaserat skulle frigöra miljontals kvadratkilometer mark och minska de globala utsläppen med upp till 8 miljarder ton CO2e per år, jämfört med “business as usual”.

 

 

Läs mer:

IPCC Special Report on Climate Change and Land: https://www.nature.com/articles/d41586-019-02409-7

Our World in Data: Siffror och statistik kring köttproduktion https://ourworldindata.org/meat-production

EAT-Lancet-kommissionen för maten, planeten och hälsa

Eat-Lancet Commission on Food, Planet and Health

Rapporten “Refunding of a climate tax on food consumption in Sweden” visar att klimatskatt på mat kan vara mycket effektivt

Rapporten “Refunding of a climate tax on food consumption in Sweden” från Sveriges lantbruksuniversitet SLU visar att en koldioxidskatt på mat, där skatteintäkterna återförs till jordbruket för ekosystemtjänster kan vara mycket effektiv. Används intäkterna till att återställa och anlägga nya våtmarker samt bevara naturbetesmarker så kan växthusgasutsläppen från svensk konsumtion av mat mer än halveras. Studien visar att det svenska jordbruket vinner på ett sådant system. Flera svenska myndigheter, forskare och miljöorganisationer har lyft fram denna typ av skatteväxling eller bonus malus-system för mat som ett effektivt sätt att styra mot mer hållbar matkonsumtion.

Läs rapporten här: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S030691922030227X

Inför full moms på miljöskadlig och ohälsosam mat

Idag skriver vi på Aktuell hållbarhets opinionssida om ett enkelt sätt att uppmuntra konsumenter att äta hållbart och hälsosamt. Du kan även läsa artikeln nedan.

Resultat från konsumentundersökning om moms

Per-Anders Jande och Jonas Norberg, Svensk mat- och miljöinformation

Livsmedelssektorn spelar en nyckelroll i EU:s arbete för bättre miljö och hälsa. Därför förespråkar TAPP-koalitionen att momsen på de mest miljöbelastande och ohälsosamma livsmedlen höjs till normalnivån, samtidigt som momsen sänks för hållbara och hälsosamma livsmedel.

TAPP, True Animal Protein Price, är ett europeiskt nätverk av livsmedelsföretag och ideella organisationer, som tillsammans tagit fram ett förslag till hur EU:s livsmedelskonsumtion kan utvecklas i hållbar riktning, samtidigt som folkhälsan och jordbruket gynnas. Förslaget går i korthet ut på att inkludera så kallade externa kostnader för ohållbara och ohälsosamma livsmedel i priset till konsumenten. De stora externa kostnaderna är miljöförstöring från matproduktion och ohälsokostnader från matkonsumtion.

Matproduktionen är en av de största faktorerna bakom växthusgasutsläpp, förlust av biologisk mångfald, luftföroreningar och övergödning inom EU, men även i andra länder genom vår omfattande import. I Europa drabbas vi i hög grad av välfärdssjukdomar som hjärt-kärlsjukdom och cancer, vilket till stor del hänger samman med att vi inte äter näringsriktigt. Lösningarna på båda dessa problem är densamma: att minska andelen kött, mejeriprodukter, andra animaliska livsmedel och raffinerat socker, samt att öka andelen frukt, grönsaker och växtbaserade livsmedel i vår kost.

Ett sätt att göra detta, som kan genomföras relativt snabbt, är att höja momsen på ohälsosam och ohållbar mat och sänka momsen på hälsosam och hållbar mat. Detta skulle leda till kraftigt sänkta samhällskostnader för miljöåtgärder och ohälsa och även generera totalt ökade momsintäkter på mat.

Konsumenterna kan, efter ändrad moms, hålla sina matkostnader på samma nivå genom att byta till mer hållbar och hälsosam mat – vilket är syftet med förslaget. Statistik över priskänsligheten för olika livsmedel tyder dock på att konsumenterna kommer att göra det i hög utsträckning, men inte fullt ut. TAPP:s förslag är att använda det momsöverskott som därmed uppstår för stöd till hållbarhetsinsatser inom jordbruket och för kompensation till låginkomstgrupper.

En opinionsundersökning från TAPP visar att en stor majoritet av konsumenterna i Frankrike, Tyskland och Nederländerna stöttar detta förslagspaket. Motsvarande opinionsundersökning har inte genomförts i Sverige, men SOM-institutet vid Göteborgs universitet har frågat svenskarna om stödet för klimatskatter på kött. Det visade sig att köttskatt har det största stödet bland svenskarna av alla nya skatter, efter ökade flygskatter.

Nyligen publicerades också en rapport från Sveriges lantbruksuniversitet SLU om effekterna av klimatskatter på mat, där skatteintäkterna återförs till jordbruket för ekosystemtjänster. Studien visar att det svenska jordbruket vinner på ett sådant system. Flera svenska myndigheter, forskare och miljöorganisationer har lyft fram denna typ av skatteväxling eller bonus malus-system för mat som ett effektivt sätt att styra mot mer hållbar matkonsumtion.

Även EU:s jord till bord-strategi rekommenderar medlemsstaterna att använda skattesystemet för att uppmuntra konsumenterna att köpa mer hållbar och hälsosam mat. EU-kommissionen har föreslagit ett system med mer flexibla momsregler, där momsfrihet på fler varor blir möjligt. När nya momsregler antas, kan skatten användas ännu mer effektivt för att styra matkonsumtionen mot hållbarhet och hälsa.

Men det finns inget som hindrar Sverige att redan nu följa rekommendationerna i jord till bord-strategin. I dagsläget kan frukt, grönsaker och växtbaserade livsmedel få sänkt moms till dagens lägstanivå 6 procent. Kött, mejeriprodukter och andra animalier samt socker kan samtidigt få högsta moms på 25 procent. För sammansatta livsmedel behöver gränser tas fram, då vi endast har tre momsnivåer.

Vi hoppas att regeringen vill att Sverige ska bli ett föregångsland när det gäller att uppmuntra hållbar och hälsosam matkonsumtion och tar fram ett förslag på förändrade momssatser för att åstadkomma detta!

Per-Anders Jande
Svensk mat- och miljöinformation, medlem i TAPP Coalition

Jonas Norberg
Svensk mat- och miljöinformation, medlem i TAPP Coalition

Skriv under för rättvisa matpriser i EU!

Skriv under för rättvisa matpriser i EU!

I EU:s gröna deal ingår jordbruks- och livsmedelsstrategin Gård till gaffel. Denna strategi syftar till ett mer hållbart europeiskt jordbruk och europeisk matkonsumtion. Strategin är ett steg i rätt riktning, då hållbar mat inte tidigare explicit adresserats i EU-sammanhang. Men strategin behöver bli mer ambitiös, framför allt när det gäller djurhållning och köttkonsumtion.

Skriv under denna namninsamling från TAPP-koalitionen för rättvisa matpriser och visa politikerna att det finns stöd för att konsumenter av kött och mejeriprodukter ska betala hela miljö- och ohälsokostnaden associerad med dessa produkter och att EU istället ska subventionera hållbar och hälsosam växtbaserad mat!

Skriv under för rättvisa matpriser i EU!

TAPP: True Animal Protein Price
TAPP-koalitionen är ett nätverk av europeiska miljöorganisationer, djurrätts- och djurskyddsorganisationer, vegoföreningar och vegoföretag, som tillsammans arbetar för en rättvis prissättning av kött och mejeriprodukter inom EU. Svensk mat- och miljöinformation ingår i TAPP-koalitionen.

Tapp partners

Vilka är TAPP:s förslag?
Rättvis prissättning innebär att kraftigt minska subventionerna till djurindustrin och lägga klimattullar på importerat kött och mejerier, så att de slopade subventionerna inte leder till import av ännu mer miljöskadligt kött, subventionerat i andra länder.

Det innebär också att inkludera de miljö- och ohälsokostnader dessa produkter orsakar i priset för konsumenten. Djurhållning är den största miljöbov vi har, parallellt med användningen av fossila bränslen. Animaliekonsumtion är också den huvudsakliga orsaken bakom våra vanligaste och mest kostsamma sjukdomar, hjärt-kärl-sjukdomarna. Kött- och mejerikonsumtion är också en betydande faktor bakom många cancerformer och bidrar till en lång andra så kallade välfärdssjukdomar. Samhällets kostnader för djurhållningens och animaliekonsumtionens miljöförstöring och ohälsa är enorm, väldigt många gånger större än värdet på själva produkterna.

En del av dessa kostnader står vi skattebetalare för, speciellt sjukvårdskostnaderna. Men de stora kostnaderna skjuter vi på framtida generationer, genom klimatförändringar, förlorad biologisk mångfald, förstörd jordbruksmark och uttömda vattenresurser. Det är uppenbart att det mesta av dessa problem inte kommer att gå att lösa med pengar, utan att våra barn och barnbarn kommer att få betala denna kostnad med sina liv och oerhört lidande.

Köttets klimatfotavtryck

Kött och parisavtalet

Att inkludera alla kostnader i priset på kött och mejeriprodukter i butiken förutsätter att vi vet dessa kostnader och hur de bör fördelas på produktnivå. Det pågår en hel del forskning om detta – och om hur informationen skulle kunna användas i praktiken, på ett sätt som är enkelt att tillämpa. Men då det ännu inte finns några färdiga förslag för hur man ska internalisera dessa externa kostnader i pris i butik, har många föreslagit ett enklare system medan vi väntar.

TAPP förespråkar att i ett första steg höja momsen på kött och mejeriprodukter från dagens sänkta moms (i Sverige 12 %) till normalmoms (i Sverige 25 %). Alla EU-länder har tre momsnivåer och möjlighet till momsfrihet, så detta är en åtgärd som skulle kunna införas på EU-nivå. Det kan också införas med samma skrivning i enskilda medlemsländer, så enskilda länder kan gå före.

Genom att titta på hur konsumenter normalt reagerar på prisförändringar på olika varor kan man konstatera att ett högre pris på kött och mejerier kommer att minska konsumtionen av dessa varor signifikant, men att den procentuella minskningen inte kommer att vara fullt så stor som den procentuella prishöjningen. Detta innebär att åtgärden kommer att ge en del intäkter till samhället. TAPP föreslår att dessa inkomster går tillbaka till medborgarna på tre sätt: 1) momsfrihet på frukt, grönsaker och växtbaserade livsmedel, 2) ekonomiskt stöd till hållbart och djurvänligt jordbruk och 3) ekonomisk kompensation till låginkomstgrupper (vilket kan ske t ex i form av sänkta skatter för låginkomsttagare och pensionärer, höjda socialbidrag och liknande).

Upprop för rättvisa matpriser
TAPP har tagit fram ett upprop, som du som EU-medborgare kan skriva under för att visa politikerna i EU och medlemsstaterna att det finns stöd för det vi kallar ”rättvisa matpriser”, alltså att alla kostnader orsakade av produktion och konsumtion av kött och mejeriprodukter ska tas ut på produkternas pris i affären, att subventionerna till djurindustrin ska minska kraftigt och att klimattullar på kött införs, samt att konsumtionen och produktionen av hållbar och hälsosam mat, som frukt, grönsaker och växtbaserade livsmedel subventioneras.

Åtgärderna är medvetet formulerade på en generell nivå, som en typ av åtgärder, och behöver konkretiseras av politikerna innan de blir lag. Vi hoppas förstås på så många steg i hållbar riktning som möjligt, men även små steg är positiva, då ambitionerna kan ökas över tid.

Skriv under för rättvisa matpriser i EU!

TAPP report