Missa inte våra demokratiworkshoppar inför valet 2018!

Det är mindre än ett år kvar till valen till riksdag, landsting och kommun. För att lyfta upp vegofrågorna på den politiska dagordningen inför valet 2018 utökar Svensk mat- och miljöinformation Vegoforum med en serie föreläsningar och workshoppar om opinionsbildning och politisk påverkan inför valet.

Under demokratiworkshopparna får du verktyg som hjälper dig påverka politiken i vegovänlig riktning från inbjudna politiker och opinionsbildare. Gratis inträde!

15/11 2017: Påverka rikspolitiken från höger till vänster med riksdagsledamöterna Jens Holm (V) och Sofia Arkelsten (M)

7/12 2017: Lär dig skriva effektiva debattartiklar och insändare med Jonas Norberg, en av Sveriges skickligaste insändar- och debattartikelskribenter i vegofrågor

31/1 2018: Så uppmuntrar vi politiken att främja växtbaserad mat med riksdagsledamöterna Birgitta Ohlsson (L) och Per-Arne Hålansson (S)

Se hela programmet på Vegoforums webbplats

Vegoval 2018

Lär dig skriva effektiva debattartiklar och insändare!

Workshop: Lär dig skriva effektiva debattartiklar och insändare

Tid och plats: 7 december 2017 kl. 17.30–19.30, NBV, Klara södra kyrkogatan 20, Stockholm

Medverkande: Jonas Norberg, debattexpert på Svensk mat- och miljöinformation

Anmälan till: jande@smmi.se

Det är mindre än ett år kvar till valen till riksdag, landsting och kommun. För att lyfta upp vegofrågorna på den politiska dagordningen inför valet 2018 utökar Svensk mat- och miljöinformation Vegoforum med en serie föreläsningar och workshoppar om opinionsbildning och politisk påverkan inför valet.

Workshopparna är öppna utan kostnad för dig som är eller vill bli aktiv medlem i Svensk mat- och miljöinformation. Antalet platser är begränsat, så anmäl dig idag!

Jonas Norberg

Under denna workshop delar en av Sveriges skickligaste insändar- och debattartikelskribenter i vegofrågor, Jonas Norberg, med sig av sina tips på hur man skriver en bra insändare/debattartikel. Vi går igenom allt från innehåll, textstruktur och längd till timing, aktualitet och andra knep för att få sin debattext publicerad.

Vi går även igenom det praktiska med att skicka en debattartikel. Vilken information om mig ska jag bifoga? Var hittar jag adresser till tidningsredaktionernas insändar- och debattsidor? Vilka teckenbegränsningar har olika tidningar? Vilken typ av material tar olika tidningar in? Vilka kräver ensamrätt? Vilken tidning eller annat debattforum väljer jag för olika typer av innehåll? Var når jag ut bäst? Hur många läsare når jag via olika forum?

Vi avslutar med en skrivarverkstad, där vi skriver insändare, ger varandra konstruktiv kritik, förbättrar och skickar iväg insändarna!

Var med och lyft vegofrågorna inför valet 2018

Det är mindre än ett år kvar till valen till riksdag, landsting och kommun. För att lyfta upp vegofrågorna på den politiska dagordningen inför valet 2018 utökar Svensk mat- och miljöinformation Vegoforum med en serie föreläsningar och workshoppar om opinionsbildning och politisk påverkan inför valet.

Vi börjar med en demokratiworkshop i riksdagen 15 november, där två erfarna politiker, Sofia Arkelsten (M) och Jens Holm (V), ger dig mer kunskap och praktiska verktyg för att kunna påverka politiken i vegovänlig riktning. Antalet platser är begränsat, så anmäl dig nu för att försäkra dig om en plats: jande@smmi.se.

Mer information om workshoppen

Bli medlem!

Bli medlem nu, så bjuder vi även på medlemskapet för 2018!

Som medlem får du gärna engagera dig i våra aktiviteter, men vi är glada över att ha dig som medlem även om du inte gör något annat än att betala årsavgiften.

Vill du vara aktiv i Svensk mat- och miljöinformation har du många möjligheter. Medlemskapet innebär att du har rösträtt på årsmötet, kan engagera dig i våra kampanjer och verksamheter och får nyhetsbrev och inbjudningar till våra event. Du får också förtur till våra utbildningar och workshoppar.

Medlemskap i Svensk mat- och miljöinformation kostar 50 kr per kalenderår. Femårigt medlemskap kostar 200 kr.

Teckna medlemskap här!

Erbjudande till skolor: workshop om mat och hållbar utveckling

Svensk mat- och miljöinformation erbjuder nu en workshop om mat och hållbar utveckling till skolor. Workshoppen omfattar 2 lektionstimmar och passar för åk 9, gymnasiet och folkhögskolor.

Workshoppen inkluderar flera övningar där eleverna får diskutera klimatförändringarna och andra hållbarhetsproblem och vad vi kan göra åt dem, med fokus på matens påverkan.

Våra workshopledare finns i Sundsvall, Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund, men det kan finnas möjlighet att utnyttja erbjudandet även på andra orter.

Projektet finansieras av Konsumentverket och därför kan vi erbjuda workshopen till ett mycket förmånligt pris.

Är du lärare och vill att vi ska besöka din klass? Hör av dig till skolinfo@smmi.se för mer information och bokning! Är du elev? Prata med din lärare och tipsa om oss!

Workshop

Läs mer: smmi.se/skolworkshop

Grazed and Confused

(Oxford, 2017)

En ny internationell forskarrapport med svenskt deltagande från Oxford, som hänvisar till 300 studier, visar att kolinlagringen från betande djur i marken är liten jämfört med de stora växthusgasutsläppen i form av koldioxid, dikväveoxid och metan. Rapporten slår fast att vi måste äta mindre kött.

Download the PDF file .

Essays on behavioral economics: Nudges, food consumption and procedural fairness

Ny forskning från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet visar att vi med enkla metoder kan påverka restaurangbesökare att minska köttkonsumtionen till förmån för vegetarisk mat, med sänkta utsläpp av växthusgaser som följd.

Preferensen för kött är inte så stark och stabil som man skulle kunna tro. Vad vi väljer att köpa avgörs inte bara av priset och utbudet, utan även av miljön kring beslutet. Forskning visar att det är fullt möjligt att designa en beslutsmiljö som leder till att vegetariska alternativ väljs oftare. Det visar denna doktorsavhandling av Verena Kurz, forskare i beteendeekonomi.

Download the PDF file .

Valåret har börjat: vad tycker partierna i matfrågan?

Det är bara ett knappt år kvar till valet. Valåret har börjat och de politiska partierna ska inte bara berätta om vad de vill, utan också vad de faktiskt åstadkommit under de senaste fyra åren.

Svensk mat- och miljöinformation ställde två frågor till partierna och här är vad de svarade.

Frågorna grundar sig i en rapport som Vetenskapliga rådet för hållbar utveckling, en av regeringen tillsatt akademi, har släppt. En rapport som i skarpa ordalag efterlyser styrmedel vad gäller de mest klimatpåverkande animalieprodukterna.

Läs rapporten

Våra frågor

1. Hur har ni arbetat under den senaste mandatperioden för att hitta och börja bruka politiska styrmedel för att minska användningen av de mest klimatpåverkande animalieprodukterna?

2. Och hur ser ni att man bör arbeta med det i praktiken under den kommande mandatperioden?

Moderaterna

Moderaterna

Johan Hultberg, riksdagsledamot (M), Kronobergs län, ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet

1. Vi fokuserar på att minska utsläppen från vår livsmedelskonsumtion, vilket kan göras på en mängd olika sätt. Exempelvis som förändrade matvanor med en mer säsongsbaserad kost, minskat svinn, men också genom utvecklade produktionsmetoder.

Konkret har vi bland mycket drivit på för att stärka svenskt jordbruks konkurrenskraft, vilket är viktigt ur miljö- och klimatsynpunkt då svenskt jordbruk generellt producerar livsmedel med liten negativ miljö- och klimatpåverkan.

Det är inte bara mängden t.ex. kött som konsumeras som spelar roll utan också vilket kött. Vidare har vi drivit på för utvecklade informationsinsatser. Information och kunskap är viktigt för att människor ska kunna välja i matbutiken.

2. Mycket mer måste göras för att öka kunskapen om matens klimatpåverkan och vad den enskilde kan göra för att minska sin egen påverkan.

Vi driver också ett antal konkreta förslag för att minska svinnet så som ändrade regler för datummärkning. För att utveckla produktionen vill vi jobba med generella styrmedel som sätter pris på utsläpp och genom att fasa ut subventioner.

EU:s jordbrukspolitik måste fortsatt liberaliseras. Vi satsar också på forskning och teknikutveckling för att utveckla produktionsmetoderna för att exempelvis få fram bättre proteingrödor och för att öka kolinlagringen i marken.

Liberalerna

Liberalerna

Lars Tysklind, riksdagsledamot (L), Västra Götalands västra, ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet

1. Mest påtagligt är att Liberalerna under mandatperioden medverkat till att få fram tydliga mål i Livsmedelsstrategin, där vi gemensamt slog fast att livsmedelsproduktionen, oavsett om den är konventionell eller ekologisk, ska styras av konsumenternas efterfrågan.

Liberalernas utgångspunkt för att hitta effektiva politiska styrmedel är principen förorenaren betalar och s.k. grön skatteväxling, dvs sänkt skatt på arbete och höjd skatt på klimat- och miljöskadligt.

2. För att minska köttkonsumtionens klimatpåverkan behöver köttproduktionen bli bättre men köttkonsumtionen behöver också minska, samtidigt som vi måste beakta betande djurs betydelse för det öppna landskapet och den biologiska mångfalden.

Konsumenternas val är centralt och då är marknadsdriven märkning och certifiering av varor en bra väg att gå.

För att minska klimatpåverkande metangasutsläpp föreslås i Liberalernas budgetförslag 1000 miljoner i nationella klimatinvesteringar som bland annat kan gå till biogasanläggningar och metangasreducering inom jordbruket, som ger dubbel nytta genom att klimatskadlig metangas från gödsel omvandlas till el, värme och biodrivmedel. Vi anser vidare att dieselsubventionerna inom jordbruket successivt avskaffas.

Feministiskt Initiativ

Feministiskt initiativ

Adam Hjort, miljö- och klimatpolitisk talesperson för FI

1. FI har under den senaste mandatperioden jobbat aktivt för att minska användningen av animalier, framförallt inom offentlig sektor i de 13 kommuner vi sitter i.

Vi stödjer även kampanjer såsom köttfri måndag och verkar för att vi på nationell nivå ska införa en köttskatt utifrån just den klimatmässiga påverkan.


2. Vi vill under kommande mandatperiod införa en nationell köttskatt, där inte bara kött utan även produkter från djur bär sina klimatmässiga effekter.

Vi kommer även arbeta för att all offentlig verksamhet ska fasa ut kött i måltider som serveras samt stödja initiativ som verkar för att sänka köttkonsumtionen både inom privat och offentlig sektor.

Miljöpartiet

Miljöpartiet

Stina Bergström, riksdagsledamot (MP), Värmlands län, miljöpolitisk talesperson för MP, ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet

1. Redan 2013 motionerade jag och flera andra riksdagsledamöter från Miljöpartiet om mål för minskad köttkonsumtion och om ekonomiska styrmedel för att minska animaliekonsumtionen. I samband med att livsmedelsstrategin togs fram arbetade vi med att få in skrivningar om minskad animaliekonsumtion, samt styrmedel kopplade till det.

Regeringen har förbättrat förutsättningarna att ställa miljökrav vid offentlig upphandling genom att återinrätta upphandlingsmyndigheten och ta fram en strategi för offentlig upphandling.

I arbetet med klimatlagen försökte vi få in mål om konsumtionsbaserade klimatutsläpp, vilket skulle ha gett ökade incitament att minska köttkonsumtionen. Vi har även drivit föreslaget på lägre moms på frukt och grönt.

2. Miljöpartiets politik är att vi vill att animalieproduktionen ska betala mer av sina miljökostnader. Vi vill ha ett mål för minskad köttkonsumtion och utreda ett ekonomiskt styrmedel för livsmedel med hög klimatpåverkan.

Intäkterna bör gå tillbaka till lantbrukarna. Det behöver utredas hur ett ekonomiskt styrmedel kan utformas så att intäkterna kan gå tillbaka till lantbrukarna och så att lantbrukare med betande djur kompenseras ekonomiskt för de ekosystemtjänster de bidrar till. Det är viktigt att svenskt kött inte missgynnas jämfört med utländskt.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet

Jens Holm, riksdagsledamot (V), Stockholms kommun, miljöpolitisk talesperson för V, ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet

1. Vi har lyft frågan om minskad köttkonsumtion och satsningar på mer växtbaserade livsmedel i alla relevanta sammanhang; i Miljömålsberedningen, Livsmedelsstrategin, i motionsform, interpellationer och debattartiklar.

Vi menar att det behövs politiska beslut om en minskad köttkonsumtion samt en handlingsplan för att uppnå detta. Att vi borde äta mindre kött borde vara lika självklart som att vi borde hålla nere med cigarrettrökning och alkohol.

Vi lägger också nu en motion som heter ”Minskad köttkonsumtion” samt att kravet tas upp i vår partimotion ”Klimaträttvisa”. De motionerna har just lämnats in till riksdagen och bör finnas tillgängliga på riksdagen.se inom kort

2. Vi kommer att fortsätta att driva en minskad köttkonsumtion i alla relevanta sammanhang. Det finns så många vinster för samhället på att äta mindre kött; för klimatet, folkhälsan, samhällsekonomin och inte minst djuren.

Vi hoppas också få upp frågan i valrörelsen, där kravet om minskad köttkonsumtion finns med i vår valplattform (som ska klubbas på vår kongress i februari 2018).

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna

Martin Kinnunen, riksdagsledamot (SD), Göteborgs kommun, ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet

1. Vi vill inte styra människors kostval utan har hög tilltro till att människor är kapabla att ta till sig information från exempelvis Livsmedelsverket och utifrån sina preferenser och möjligheter göra väl avvägda val.

2. Se ovan.

Centerpartiet

Centerpartiet

Kristina Yngwe, riksdagsledamot (C), Skåne läns södra, miljöpolitisk talesperson för C, vice ordförande för Miljö- och Jordbruksutskottet

1. Vi har arbetat för att underlätta mer hållbar konsumtion genom enklare regelverk för offentlig upphandling av lokalt producerad mat, minskat matsvinn och ett livscykelperspektiv i konsumtionen så att om man äter kött istället väljer mindre men bättre kött.

Vi arbetar också för att underlätta för innovativa matföretag som Oatly eller Oumph att etablera sig och växa.

2. Vi har inga planer på att föreslå några specifika styrmedel för att styra vad folk konsumerar, utan istället fokuserat på att underlätta konsumtionen av mer hållbar mat ur ett helhetsperspektiv.

Socialdemokraterna

Socialdemokraterna

Mathilda Ernkrans, riksdagsledamot (S), miljöpolitisk talesperson för S, ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet

1. Vi socialdemokrater tycker att det ska bli lättare för konsumenter att göra miljömässigt bra val. Vi vill att konsumtionen ska vara hållbar med mer närproducerade och klimatsmarta livsmedel.

I livsmedelsstrategin som den socialdemokratiskt ledda regeringen tog fram står att livsmedelsproduktionen ska bidra till hållbar utveckling i hela landet. Livsmedelsstrategin konstaterar att den svenska vegetabilieproduktionen är den mest framgångsrika inom jordbruket och fortsatt arbete för att ytterligare stärka den ligger i linje med målet att livsmedelsproduktion ska bidra till en hållbar utveckling.

Redan tidigare har vi ett miljömålssystem i Sverige, som antagits av Sveriges riksdag där en av inriktningarna ska vara att konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.

2. I de handlingsplaner som regeringen tagit fram för arbetet de närmsta åren med att uppnå målen i livsmedelsstrategin finns flera åtgärder för att göra livsmedelsproduktionen och konsumtionen mer hållbar.

Ett av målen är att öka produktionen av ekologiska livsmedel samt konsumtionen av närproducerat och ekologiskt i den offentliga konsumtionen. Målet är 60 procent ekologiskt till 2030. Den offentliga konsumtionen ska också bättre svara mot de miljömål vi har i Sverige.

Regeringen arbetar även för att öka det betesbaserade nötköttets andel av köttkonsumtionen. Regeringen har gett Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket ett uppdrag att jobba med åtgärder och en handlingsplan för att minska matsvinnet i hela livsmedelskedjan.

Kristdemokraterna

Kristdemokraterna

Lars-Axel Nordell, riksdagsledamot (KD), ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet

1. Kristdemokraterna har sedan 90-talet krävt skatteväxling för jobb och miljö, vilket vi följer upp i det konkreta riksdagsarbetet med höjda miljöskatter och sänkta skatter på jobb, företagande och pensioner. Genom landsbygdsprogrammet finansieras olika miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket.

Vi har arbetat aktivt med att få fram hållbara mål i Livsmedelsstrategin och vi kommer att följa upp arbetet ute i regionerna med regionala livsmedelsstrategier. Eftersom det svenska jordbruket leder till lägre miljö- och klimatpåverkan är det viktigt att vi kan stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft.

2. Vi vill stärka möjligheterna att ställa miljökrav i den offentliga upphandlingen och vi arbetar för förbättrade och enklare regelverk vid upphandling av lokalt producerad mat. Vi arbetar för minskat matsvinn och förändring av en del regler för datummärkning av livsmedel.

Jordbruksforskningen behöver i samverkan med näringen satsa på att utveckla förädlingstekniken för att kunna ta fram nya grödor med förutsättningar att klara framtidens förändrade klimat och minska behovet av bekämpningsmedel.

Politiken ska inte tvinga konsumenten till särskilda val, men däremot säkerställa att information finns tillgängligt för dem som är engagerade och underlätta möjligheten att själv välja mat som är bra för hälsa och miljö.

Demokratiworkshop på Vegoforum

Den 7 oktober anordnar vi för sjätte året i rad Vegoforum i Stockholm tillsammans med ABF. Temat på årets Vegoforum är Vego i politiken. Eftersom det är mindre än ett år till nästa val lägger vi extra fokus på vad som görs och kan göras för att stötta vegovågen från politikens sida – och hur du kan påverka politiken.

För dig som vill lära dig mer om hur du kan påverka politiken i din kommun, ditt landsting eller i riksdagen anordnar vi en demokratiworkshop under Vegoforum.

Workshopen leds av Annika Hirvonen Falk, som är riksdagsledamot för Miljöpartiet och även har erfarenhet från kommunpolitiken i Sundbyberg.

Under denna workshop tipsar Annika om hur du kan göra din röst hörd i politiken. Hur kontaktar man sina folkvalda representanter? Vilka möjligheter har man att påverka politiken mellan valen? Hur får man politiker och partier att lyssna?

Workshoppen ger dig som är engagerad i vegofrågor kunskap om hur du och din organisation kan påverka mer effektivt på alla politiska nivåer, inför valet nästa år och under mandatperioden. Missa inte denna spännande workshop!

Annika Hirvonen Falk

 

Läs motion om klimatskatter på livsmedel, som Annika varit med och skrivit.

Kocken som ger skolan ett vegolyft

Den 7 oktober arrangerar vi Vegoforum i Stockholm. Där kan du bland annat träffa skolkocken Magnus Naess, som är lite av en kändis i vegovärlden tack vare sitt arbete med vegomat på Globala gymnasiet i Stockholm. Efter framgångarna har han nu kurser för skolkökspersonal i andra skolor. Här kommer hans råd till elever, kökspersonal och andra som vill driva på frågan om mer vegetariskt i skolköken.

Magnus Naess


”Det är viktigt att eleverna får gehör för vad de faktiskt tycker om, att personalen i skolköket lyssnar. All mat som äts är bättre än den som inte äts och i värsta fall slängs”, säger Magnus Naess.

Han menar att personalens osäkerhet kan ha många orsaker, men att ett kompetenslyft är en grundläggande start.

”Målet är att kökspersonalen får en nytändning och känner sig säkrare och fyllda med entusiasm.”

På Globala gymnasiet var det eleverna själva som jobbade för att få till en meny med enbart vegetarisk mat. Och det gick! Att skolan har hållbarhet som ledstjärna gjorde självklart omställningen lättare.

Magnus karriär gick från kock på vegorestauranger till skolkök. När det efterlystes en kökschef till hans barns skola tackade han ja.

”Det visade sig vara ett stimulerande och givande arbete att göra sitt bästa för att servera barn den goda och nyttiga skolmat jag aldrig själv fick. När jag sedan fick rollen som kökschef på Globala var det just erfarenheten från vegokrogar och skolkök som visade sig vara en slagkraftig kombo.”

Förutom det egna drivet och medarbetarnas entusiasm var såväl elever som skolpersonal i stort sett enbart positiva. Det fanns inget av det motstånd Magnus har hört om från andra skolor.

Hur gör man då om man vill få till en förändring på den egna skolan?
Magnus menar att man bör försöka påverka ledningen på kommunnivå (politiker, kostchefer) för att få till en förändring.

”Personal i skolkök och cateringfirmor vågar sig nog inte på några övergripande förändringar, annat än undantagsvis, om inte direktivet kommer uppifrån. Det är således politikerna som bestämmer i slutändan, även om kostchefer har stor makt. Kostcheferna lyssnar mest på Livsmedelsverket som tacksamt nog reviderat sin syn på vegetarisk kosthållning de senare åren (till det positivare).”

Magnus erfarenhet är att det är av största vikt att belysa fördelarna. Att pedagogiskt och klart berätta om varför man lägger om kosten.

”Använd säkra källor med evidensbaserad forskning och fakta. Livsmedelsverket har utmärkt information om ämnet.”

Mer praktiskt orienterade råd är att smyga in vegetariska alternativ i populära rätter. Ut med slentriankyckling och billig färs.

”Kommunicera fördelarna. Visa att pengarna som sparats in tack vare minskningen av köttet läggs på andra fina detaljer i eller kring maten, som godare bröd, fin frukt eller dylikt. Återigen, visa tydligt att besparingarna från köttet kommer eleven tillgodo på annat sätt. Sådant är uppskattat!”

Det är viktigt att få med hela personalstyrkan och lärarkollegiet i tänket för att lyckas.

”I övrigt är det bara att satsa på färg och form samt en känsla av mat i tiden. Att trycka på det moderna i att äta vego har visat sig vara positivt, främst hos de lite äldre eleverna. Ingen vill ha en gammal trött linsgryta från 70 talet.”

Magnus har nu lämnat över ansvaret som Globala gymnasiets kökschef till sin kollega.

”Det möjliggör att jag kan lära ut mina kunskaper via kurser landet runt och författa en kokbok för skolkök som kommer ut i vår. Jag finns dock kvar som kock på skolan, det är för kul för att sluta!”

Läs mer om Magnus kurser på ecogusto.se.